Lärare och Pedagoger

Vi har sett att tillgång till och användande av teknik/sensorer ofta motiverar eleverna. Det rapporteras att nyttjandet av tekniken har varit roligt och väckt intresse hos yngre elever och för äldre elever har data kunnat nyttjas på olika sätt i olika ämnen och olika åldrar.

Generella riktlinjer för IoT och pedagogisk/didaktisk nytta:

För den tekniska lösningen, dokumentera pedagogisk/didaktisk användning, samt reflektioner kring möjlig nytta, av den tekniska lösningen för att möjliggöra delning av erfarenheter mellan skolor lokalt och nationellt.

Lärare behöver först förstå vad det är för typ av IoT-verktyg som introduceras i verksamheten och hur det instrumentellt fungerar, för att i ett nästa steg kunna anpassa användningen så att verktyget stödjer läraren i dennes undervisning och eleven i sitt lärande.

Eftersom användandet av den tekniska lösningen kan fungera som en ögonöppnare för möjligheter att använda andra IoT-tekniska lösningar (med motsvarande och/eller alternativ teknisk funktion), bör användningen ske i dialog med en kontinuerlig och genomtänkt pedagogisk reflektion.
- Viktigt att främja kollegialt erfarenhetsutbyte kring användandet av såväl IoT generellt som specifika lösningar.
- Viktigt att dokumentera användandets eventuella pedagogiska/didaktiska kvaliteter och utmaningar.
- Det är därför viktigt att utveckla en systematik för att dokumentera pedagogisk/didaktisk användning samt reflektioner kring möjlig nytta av den tekniska lösningen. Detta för att möjliggöra delning av erfarenheter mellan skolor såväl lokalt som nationellt.

LoV-sensor

LoV-sensorn gör det möjligt att mäta luftkvalitet och genom WiFi göra datamängden tillgänglig för att kunna analyseras (se en mer utförlig beskrivning av LoV-sensorn i rapporten “IoT rapport 1 – LoV-sensor”). De riktlinjer som formulerats bygger på erfarenheter från användning av LoV-sensorn och är riktade till lärare.

Riktlinjer LoV-sensor:

Centralt för användning i pedagogisk verksamhet är den förståelse läraren och eleven har för den data den tekniska lösningen samlar in.
- Den data och de representationer data ger upphov till, behöver förklaras och representeras om för att ytterligare relevansgöra den för elever i olika åldersgrupper och skolformer.

Värdet av denna typ av miljödata ökar vid jämförelser över tid och mellan platser. Samarbeten mellan skolor och regioner är därför en naturlig utveckling av bruket av denna tekniska lösning.
- Möjliggör jämförelser av miljödata mellan skolor och regioner.

För att öka relevansen och nyttan av implementeringen av teknik som LoV-sensorn, skall användningen tydligt kopplas till såväl skolans läroplan som kursplaner.
- Användandet av sensorn skall knytas till kursplaner för olika ämnen och skolformer.
- Nyttjandet av den tekniska lösningen, och data den genererar, kan med fördel knytas till diskussion och reflektion kring miljö, hälsa och hållbarhet.
- Data som den tekniska lösningen genererar bör tillgängliggöras även för elever, förslagsvis via visualisering.

Videomötesrobotar: Robbit och AV1

Videomötesrobotar gör det möjligt för en elev att delta i klassundervisning på distans, här kallat fjärrnärvaro, till exempel om eleven är hemma vid långvarig sjukdom, har omfattande ogiltig frånvaro eller av annan anledning inte kan ta del av undervisningen i klassrummet.

De riktlinjer som formulerats bygger på erfarenheter från användning av två olika robotar som undersökts, dels AV1 som är en etablerad produkt som används av många skolor i Sverige och i andra länder, dels Robbit som är en prototyp under utveckling som undersöker om det är möjligt att med hjälp av öppen mjukvara och fritt tillgängliga komponenter bygga en egen fjärrnärvarolösning. Dessa riktlinjer riktar sig främst till lärare, men vi ser att riktlinjer avseende videomötesrobotar behövs även för exempelvis skolledare, föräldrar och inte minst hälsopersonal. För en mer elaborerad beskrivning av denna specifika fallstudie, se IoT Rapport 2 – Robbit

Generella riktlinjer (Robbit):

För att dra nytta av den möjliga pedagogiska och didaktiska nyttan av den tekniska lösningen, är det avgörande att börja i enkla/grundläggande beskrivningar av hur tekniken fungerar (teknisk nivå) för att utveckla till en pedagogisk/didaktisk reflektion om nyttan för både den hemmavarande eleven och de elever som är i klassrummet.
- Undervisning kan därför behöva planeras och genomföras på ett annat sätt när den tekniska lösningen används.
  - Ett centralt mål bör vara att eleven känner sig närvarande, och blir delaktig, i klassrummet.
- Genom planering och genomförande av undervisning bör säkerställas att den hemmavarande eleven engageras, upplever sig vara, och är delaktig.
- Introducerandet av verktyget för fysiskt närvarande elever bör/skall göras, så att eleven med stor frånvaro inte känner sig oönskat uppmärksammad och utpekad.

Riktlinjer avseende ”hemmasittare”:

Denna tekniska lösning ska ses som komplement till andra planer och åtgärder, eftersom närvaro i skolan är strävansmålet.
För att denna tekniska lösning skall kunna fungera som komplement till andra planer och åtgärder som vidtas, behöver säkerställas att eleven får stöd för att kunna ta del av undervisning på ett bra sätt.
För att säkerställa att eleven får ett adekvat stöd, bör elevens vårdnadshavare introduceras till tekniken och dess pedagogiska/didaktiska kvaliteter.

Riktlinjer avseende sjukfrånvaro:

Denna tekniska lösning ska ses som komplement till andra eventuella planer och åtgärder.
För att denna tekniska lösning skall kunna fungera som komplement till andra planer och åtgärder som vidtas, behöver säkerställas att eleven får stöd för att kunna ta del av undervisning på ett bra sätt.
För att säkerställa att eleven får ett adekvat stöd, bör såväl t.ex. vårdpersonal som elevens vårdnadshavare introduceras till tekniken och dess pedagogiska/didaktiska kvaliteter.

Lärares rörelse

Rörelsesensorer gör det möjligt att följa och dokumentera lärares rörelser i klassrummet vid undervisning. Dokumentationen kan bestå av visualiseringar, så kallade heat-maps som ger en tydlig bild av vilka områden läraren varit i samt var läraren spenderat olika mycket tid.

Dessa visualiseringar kan även bestå av en videofilm, vilken kan återge den faktiska rörelsen över en viss tidsperiod (t.ex. en lektion). Dessa videofilmer kan spelas upp i varierad hastighet (snabbspola). Sådana representationer ger underlag för reflektion kring genomförd undervisning, de kan vara underlag för planering av undervisning, samt utgöra stöd för att minnas genomförd undervisning.

De riktlinjer som formulerats bygger på erfarenheter som lärare gjort vid nyttjande av rörelsesensorer, samt reflektioner som gjorts i samtal med forskare i projektet. För en mer elaborerad beskrivning av denna specifika fallstudie, se IoT Rapport 2 – Robbit.

*Illustration över en lärares rörelse i ett klassrum. Så kallad heat-map.*

Generella riktlinjer (Lärares rörelser)

För att tekniken skall fungera friktionsfritt i vardagen (undervisningssituationen) är det viktigt att läraren på ett tidigt stadium testar ut och bekantar sig med tekniken.
Säkerställ att visualiseringen av det aktuella rummet (etc.) stämmer överens med det, eller de, fysiska rummet/rummen.
Eftersom den tekniska lösningen kan vara iögonfallande, är det viktigt att lärare och elever tidigt ges möjlighet att bekanta sig med och naturalisera tekniken.
- Iögonfallande och synlig teknik (befintlig prövad lösning) gör det tydligt att tekniken är närvarande och kan fungera som påminnelse för elever (viktigt för begrepp om integritet, anonymisering, etc.).
Uppmuntra till/främja reflektion över representationen (visualiseringen) av rörelsedata/-mönster, samt på vilket sätt den kan bidra till pedagogisk verksamhet i mer generella termer, alternativt i relation till planerad och/eller genomförd pedagogisk verksamhet.
- Detta kan göras av lärare och grupper av lärare;
- Av lärare och elever, och/eller;
- Av elever.
Med underlag i rörelsedata uppmuntra till/främja stöd för dialog med/om elever (och vårdnadshavare, etc.).
Främja reflektion kring nyttjandet av rörelsedata i relation till annan data (big data, learning analytics, elevenkäter, mentometer, etc).