Riktlinjer till skolhuvudmän och skolledning:

Ta fram en strategi för, och/eller formulera ett syfte med, vad ni vill uppnå med att introducera IoT i skolan samt hur det ska gå till:

• En strategi för att introducera IoT i skolan kan ha många olika perspektiv, syften och tidshorisonter beroende på organisationens kompetens och förutsättningar. IoT-tekniken är på många sätt i sin linda och utvecklas snabbt, vilket gör att långsiktiga strategier måste göras ”agila” – så att de kan följa utvecklingen och korrigeras därefter.

• I de fall detta är ett okänt fält kan det vara bra att satsa på ett pilottest och testa i mindre skala. Syftet bör vara att bygga upp den egna kunskapen, att omvärldsbevaka, att undersöka potentialen i tekniken. Detta kan sedan vara underlag för beslut om att fortsätta arbetet/investeringen eller ej. 

• Även innan mer fullskaliga IoT-lösningar köps in, kan det vara lämpligt att testa tekniken från liten till ökande skala. Erfarenhet och forskning för större satsningar och strategier saknas fortfarande i många avseenden.  

• Om större inköp planeras, är en strategi ett första steg mot ett upphandlingsunderlag.

• Det är av central betydelse att dokumentera såväl små som stora tester eller implementationer. Dokumentationen möjliggör felsökning och utveckling samt underlättar när implementationer ska skalas upp eller spridas. Det säkerställer också att inte utvecklingen blir beroende av enskilda personer eller grupper. 

• Förankra, även mindre/enklare tester, i organisationens styrkedja för att senare kunna skala upp testet.

I samband med upphandling/inköp av IoT-teknik:

• Säkerställ att teknikens krav på uppkoppling och kommunikation är tillåtna i, och kan möjliggöras i den befintliga IT-infrastrukturen. 

• Involvera IT-organisation/IT-stöd (om sådan finns) tidigt i diskussionerna om introduktion av IoT-teknik. Ofta ställer organisationens befintliga digitala infrastruktur krav på den IT som ska anslutas. Detta kan inte överlåtas till de enskilda pedagogerna utan dialogen behöver ske på strategisk nivå. Pedagoger kan inte heller förväntas implementera och drifta tekniken.

• Ett alternativ till att implementera i befintlig nätverksstruktur är att driftsätta separata IoT-nätverk för att säkert och enkelt kunna implementera IoT-teknik. Ett sådant separat IoT-nätverk bör inte enbart täcka förskolan eller skolan utan gälla hela kommunen/organisationen. Detta av flera skäl, dels att få möjlighet att samla in data från sensorer även utanför skolan, dels för att utnyttja skalfördelar och dela på kostnaderna med flera organisationsenheter/förvaltningar.

• Överväg alternativ nätverksteknik såsom LoraWan, NB-IoT eller Sigfox. Dessa nätverkstekniker har fördelar gentemot olika WiFi-tekniker framförallt när det gäller räckvidden, sensorers batteritider och säkerhet.  

• Innan IoT-teknik som är av karaktären gör-det-själv/byggsatser köps in, säkerställ att tillräcklig dokumentation medföljer för att kunna tillhandahålla organisationens IT-stöd med information som möjliggör uppkoppling och anslutning mot befintlig eller ny nätverksinfrastruktur. 

• Vid ett storskaligt införande gäller, som alltid, att inköp av ny teknik inte är en engångskostnad utan medel måste budgeteras för långsiktigt underhåll och förvaltning samt utbildning.

• Vid inköp av IT-utrustning är det viktigt att se upp för inlåsningseffekter. Det gäller både vem som äger data som genereras av tekniken, hur data kan användas och hur den kan flöda mellan organisationens olika system. Här är det särskilt viktigt att säkerställa att det finns möjlighet att få ut datan i det fall man slutar använda tjänsten. 

• Det är centralt att tekniken är användarvänlig och snabb att sätta igång, framförallt vid en bredare implementation bortom några enstaka lärare/eldsjälar.

• Beakta även kostnader för den pedagogiska, tekniska och administrativa personalens arbetstid. Detta är särskilt viktigt ifall teknikanvändningen ska skalas upp.

En del av strategin bör syfta till att tillse att lärare och elever förstår att IoT är en del av det nutida samhället och att kunskap om tekniken är en viktig del av att uppnå adekvat digital kompetens. 

• Med utgångspunkt i de reviderade kurs- och läroplanerna angående digital kompetens, är det viktigt att IoT blir en del av undervisningens innehåll. Det gäller att förbereda eleverna till att bli välfungerande medborgare i ett framtida samhälle som i hög grad kommer att innehålla olika former av IoT-lösningar. Mycket av denna teknik kommer att vara osynlig vilket gör kunskapen om, och förståelsen av tekniken och dess potentiella effekter, ännu viktigare.  

• IoT genererar mycket data och det är av central betydelse att lärare och elever dels inser värdet av data och vad data kan användas till, dels förstår vikten av att ha kontroll över sin egen data. Integritetsfrågor måste vara en central del av undervisning i och om IoT.

Som i alla andra sammanhang är det GDPR som avgör vilka uppgifter som får samlas in och sparas, och hur detta ska ske. I rapporten “IoT i skolan, Integritet, säkerhet och juridik” finns mer utvecklade resonemang kring IoT och GDPR (se speciellt Bilaga 1). Vi hänvisar också till SKR:s informationsinsatser runt GDPR. 

• Ett sätt att hantera GDPR är att i möjligaste mån undvika att samla in personuppgifter. Beakta då att det kan vara genom just insamling av personliga uppgifter som de största värdena kan genereras. 

• Den personal, men också den skolledning som leder arbetet, som använder IoT-teknik som hanterar personuppgifter behöver förstå hur tekniken fungerar, vilka uppgifter som samlas in och sparas, och var de sparas. 

• En allmän slutsats från rapporten “IoT i skolan, Integritet, säkerhet och juridik” är att det åligger den som pläderar för fler IoT-enheter i skolan att öppet och transparent visa vilka data som ska samlas in och vad den ska användas till. Det åligger vidare denna person att visa hur data lagras och bearbetas och att det inte föreligger risk att data används till andra syften än de angivna samt att de lagras säkert.

Ge tydlig information till både lärare och vårdnadshavare kring hur olika IoT-tekniker fungerar, hur data krypteras, vilken data som sparas och så vidare, för att undvika att användandet av tekniken väcker oro för att elevernas eller lärarnas integritet ska kränkas.

• En central aspekt i detta sammanhang är att den användande läraren (och eleverna) förstår den tekniska lösningen och dess användning. 

Utveckla en systematik för att dokumentera samt reflektera kring möjlig nytta av den tekniska lösningen. Detta bland annat för att möjliggöra delning av erfarenheter mellan skolor såväl lokalt som nationellt.

• Innan test påbörjas så fastställ hur värdet av teknikanvändningen ska utvärderas och avsätt tid för att genomföra utvärderingar. 

• Säkerställ en kontinuerlig och genomtänkt reflektion och dokumentera den. Minst två personer bör arbeta med tekniken. 

• Avsätt tid och resurser för att sprida era resultat och erfarenheter innanför och utanför den egna organisation för att skapa ett bredare lärande och nätverkande.

• Var beredd att dela erfarenheter även av det som gått fel, där ni inte lyckats fullt ut.